Följsamhet till läkemedelsbehandling – nya lösningar till gamla problem

En av de bäst dokumenterade och samtidigt en av de svåraste utmaningarna som läkekonsten har att hantera. Så kan dålig patientföljsamhet beskrivas. Björn Wettermark skulle gärna se att problemet diskuterades mer. Han är en av frontfigurerna i en stor europeisk satsning som syftar att öka följsamheten till medicinska behandlingar.

– Det pratas mycket om behovet av nya läkemedel, och det är naturligtvis relevant inom många sjukdomsområden där vi fortfarande inte har någon effektiv behandling. Men det finns också enorma vinster i att använda alla de fantastiska läkemedel som vi redan har på ett bättre sätt. Bristande följsamhet till ordination har av många aktörer pekats ut som den faktor som ligger bakom den största delen av onödiga kostnader inom hälso- och sjukvård, säger Björn Wettermark, professor i läkemedelsepidemiologi vid Uppsala universitet.

Enligt flera kartläggninar som gjorts tar endast 50 % av patienterna sina läkemedel på korrekt sätt.¹ Bristande följsamhet har av OECD beräknats bidra till cirka 200 000 förtida dödsfall och kostar motsvarande 100 miljarder kronor per år enbart i Europa.²

Siffror som förskräcker, och som egentligen borde få större uppmärksamhet, menar Björn Wettermark. Det har i år gått 20 år sedan WHO lyfte problematiken och sammanfattade det dåvarande läget i den stora publikationen ”Adherence to long-term therapies : evidence for action”.

– Siffran på 50 % kommer ursprungligen härifrån, och även om de studier som publicerats sedan dess pekar åt lite olika håll så har troligen inte situationen blivit så mycket bättre sedan dess. Visst har det skett satsningar kring ökad följsamhet och utvecklats nya verktyg, men det har också introducerats allt fler avancerade terapier.

– Det har skett en explosion av olika digitala verktyg som är tänkta att öka följsamheten och patienternas delaktighet i sin behandling. Möjligheterna att följa upp sin sjukdom, sina läkemedel och sina behandlingsresultat ser helt annorlunda ut i dag, och då är vi ändå bara i början av den här digitala revolutionen på hälsoområdet.

Att veta vilka av alla appar, webbsidor, påminnelsesystem och digitala förpackningslösningar som fyller sitt syfte, och som bevisat förbättrar läget är dock något av en djungel. En av uppgifterna för det europeiska nätverket ENABLE (European Network to Advance Best practices & technoLogy on medication adherencE) COST Action är att hjälpa till att hitta rätt i denna snårskog.

Satsningen, som samlar forskare, läkare, andra vårdprofessioner och industripartners från 39 länder och har finansiering under 4 år inom EU:s ramprogram Horizon 2020, syftar till att kartlägga problemet med bristande följsamhet, sammanställa kunskapsläget kring digitala tjänster samt bana väg för förbättringar.

"Tanken är att vi om ungefär ett år ska ha en databas, ett digitalt sökbart bibliotek, som samlar alla kvalitetssäkrade tekniska hjälpmedel som kan bidra till bättre följsamhet."

– Tanken är att vi om ungefär ett år ska ha en databas, ett digitalt sökbart bibliotek, som samlar alla kvalitetssäkrade tekniska hjälpmedel som kan bidra till bättre följsamhet. Då kan användaren specificera relevanta faktorer, såsom sjukdom och patientgrupp och se vilka olika lösningar som finns för att stötta patienter för att nå en bättre följsamhet, säger Björn Wettermark som leder en av ENABLEs fem arbetsgrupper, den med fokus på kommunikation.

– Det är en utmaning i sig med tanke på alla deltagande länder, men samtidigt är det mycket givande med det internationella utbytet av erfarenheter.

– Att förbättra följsamhet är så långt ifrån en quick fix som man kan komma. Det är väldigt komplext; i en stor review av alla reviews som gjordes för cirka tio år sedan identifierades 771 olika faktorer av betydelse för följsamheten, mer eller mindre påverkningsbara.3 Men att öka patienter och anhörigas delaktighet är ändå ofta A och O, och här har faktiskt Sverige en förbättringspotential jämfört med vissa andra länder, till exempel gällande kommunikation och kontinuitet i mötet mellan patienten och sjukvården.

En annan konkret uppgift för ENABLE-nätverket är att skapa förutsättningar för att etablera nationella kunskapscentrum kring följsamhet. Just nu pågår möten med olika aktörer inklusive patientföreträdare för att diskutera hur man bäst ska arbeta vidare.

– Det finns redan sådana centra i Schweiz, Holland och Polen, och vi vill ta till oss erfarenheterna och de goda exemplen för att försöka få i gång så många kunskapscentrum som möjligt i varje europeiskt land.

"Hela grunden är en gemensam önskan om att den enskilda patienten ska få bästa möjliga vård och behandling."

Björn Wettermark poängterar att alla utmaningar till trots så är följsamhet ett tacksamt ämne att vara engagerad i:

– Hela grunden är en gemensam önskan om att den enskilda patienten ska få bästa möjliga vård och behandling. Alla vill egentligen samma sak. Läkarna, farmaceuterna, patienterna, läkemedelsföretagen, myndigheterna… alla vinner på bättre följsamhet. I ENABLE-projektet finns många olika professioner representerade, alltifrån systemutvecklare till beteendevetare, psykologer och läkare, farmaceuter, sköterskor samt naturligtvis patienterna själva. Jag tror att det är då det verkligen händer saker. Det här är ett område där många kan mötas, och det skapar rejäl dynamik i utvecklingen.

 

Referenser

1. Yach, D. Adherence to long-term therapies: evidence for action, World Health Organization 2003

2. Khan R, Socha-Dietrich K. Investing in medication adherence improves health outcomes and health system efficiency: Adherence to medicines for diabetes, hypertension, and hyperlipidaemia. OECD; Jun 2018: Health Working Papers No. 105.

3. Kardas P, Lewek P, Matyjaszczyk M. Determinants of patient adherence: a review of systematic reviews. Front Pharmacol. 2013 Jul 25;4:91