Den årliga AAN-kongressen arrangeras 5-9 april 2025 i San Diego. Novartis Neuroscience är på plats och bevakar! Rapportering är skriven av Kimia Yousefi, Medical Lead på Novartis.
Hitta snabbt
| Dag 1-2 » | Dag 3 » | Dag 4-5 » |
|
|
|
|
|
VIDEOAvslutningsvis och applåder till Svensk forskning och MS-behandlingVår medicinska skribent Kimia Yousefi, Medical Lead Neuroscience hos Novartis, vill personligen tacka er för ert engagemang och intresse under veckan. Veckan har varit intensiv och fylld av nya lärdomar, insikter, och reflektioner. Extra highlight, från Kimia, är tveklöst Sveriges plats, på den stora internationella MS-arenen, den forskning som bedrivs och hur vi som land ligger i framkant gällande MS-behandling. Mycket glädjande! Tillsammans gör vi skillnad! Klicka på videon nedan för att höra mer!
|
Dag 4-5: Fokus på MS
Efter en spännande tid på kongressen i San Diego är vi glada att kunna dela med oss av de senaste insikterna och höjdpunkterna från dag 4 och dag 5, med ett särskilt fokus på MS.
Society Spotlight: European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis
Denna session hölls av framstående medlemmar ur kommittén för ECTRIMS med en gedigen agenda. Åter igen var det stor fokus på de nya diagnoskriterierna men också en intressant föreläsning av Cristina Granziera, MD, PhD, Basel Universitetssjukhus. Hon presenterade de betydande framsteg inom magnetisk resonanstomografi (MR) som kan komma att revolutionera diagnostiken av Multipel Skleros (MS).
Dr. Granziera betonade att medan konventionell MR har varit avgörande för att diagnostisera MS samt för att kunna övervaka behandlingseffektivitet, erbjuder avancerade MRT-tekniker nu djupare insikter i sjukdomens patologi. Dessa avancerade metoder har högre rumsupplösning och inkluderar kvantitativa mått som direkt relaterar till egenskaper i centrala nervsystemets vävnader.
En av de mest framstående utvecklingarna är identifieringen av biomarkörer för remyelinering—processen att återställa det skyddande myelinskiktet runt nervfibrerna, vilket ofta skadas vid MS. Genom användning av tekniker som quantitative susceptibility mapping (QSM) och kvantitativ T1-avbildning kan forskare nu skilja mellan lesioner som genomgår reparation och de som är degenerativa. Denna distinktion är avgörande eftersom balansen mellan skadande och reparerande lesioner har direkt kopplats till progressionen av funktionsnedsättning hos patienter.
Dessutom har avancerad MR förbättrat diagnostisk specificitet. Till exempel har förekomsten av Paramagnetiska Rim Lesioner (PRLs) identifierats som högt specifika för MS, vilket hjälper till att differentiera sjukdomen från andra neurologiska störningar.
Framåt ser Dr. Granziera möjligheten att integrera dessa avancerade avbildningstekniker i kliniska prövningar och utveckla "digitala tvillingar" för personanpassad patientmodellering. Hon menar på att sådana innovationer lovar att bana väg för mer riktade terapier och en bättre förståelse av MS-progression.
En annan väldigt givande föreläsning under denna session handlade om åldrande vid MS och vilka implikationer detta har för diagnostik och behandling.
Dr. Eva Strybisse, biträdande professor i neurologi och immunolog på Amsterdam University Medical Centers (Amsterdam UMC) gick in på hur biologiska åldringsprocesser, inklusive förändringar i immunsystemet och reducerad reparationsförmåga, komplicerar hanteringen av MS hos äldre vuxna.
Hon betonade att sjukdomens utveckling hos äldre patienter förändras, vilket kräver att MS särskiljs från andra neurologiska tillstånd såsom Neuromyelit Spektrum Sjukdom (NMOSD) och olika ischemiska komplikationer, stroke och polyneuropatier.
Strybisse diskuterade också hur behandlingsmetoder måste balanseras mot ökade biverkningsrisker hos äldre individer. Hon lyfte fram induktionsterapier som ett alternativ till kontinuerliga behandlingsalternativ. Riskerna med att avsluta vissa typer behandlingar abrupt, då det finns en risk för rebound effekt, var också något som lyftes fram.
Viktiga kliniska försök, inklusive DISCOMS-studien (en amerikansk avslutningsstudie för patienter 55+ år) och DONMS-studien i Amsterdam som analyserade inflammatoriska tillstånd hos stabila MS-patienter, banar väg för ny forskning och behandlingsmetoder. Resultat visar insikter om sjukdomens återkomstrisk hos äldre patienter och understryker behovet av åldersspecifik klinisk strategi.
Strybisses uppmaning till framtidens MS-forskning är tydlig: äldre populationer måste inkluderas i studier och utveckling av behandling. Genom att skräddarsy insatser för detta demografiska segment är målet att förbättra diagnostik och vård för äldre individer med MS.
Sessionen, Multiple Sclerosis: Biomarkers in MS, var ett annat stort block som innehöll väldig matnyttig information med highlights från åtta olika abstracts. Det inleddes med Dr. Amit Bar-Or (MD, FRCPC, Professor of Neurology Penn Medicine) utsågs till vinnare av John Dystel-priset för MS-forskning 2025. Priset, som delas ut av National Multiple Sclerosis Society och American Academy of Neurology, hedrar Dr. Bar-Ors banbrytande arbete inom neuroimmunologi, precisionsmedicin och biomarkörer för MS. Motiveringen löd bland annat som sådan: “Dr. Amit Bar-Or är en av de främsta neuroimmunologerna inom MS-området. Han har gjort banbrytande upptäckter kring viktiga B-cellabnormaliteter och hur dessa onormala B-cellssvar påverkar andra immuncellsreaktioner. Hans engagemang i kliniska prövningsprogram och översättningsarbete har lett till godkännande av B-cellsterapier som har varit omvälvande i behandlingen av MS.”
Slutligen var det en väldig interagerande session ” Multiple Sclerosis in the Trenches” som modererades av Christina Azevedo, MD, FAAN, Stephen Krieger, MD, FAAN och Aaron Miller, MD, FAAN. Sessionen byggde på olika patientfall som presenterades och fokusområden blev åter igen de nya diagnoskriterierna, hur man ska tänka kring behandling vid familjeplanering, behandling vid en äldre patientgrupp, samt vid olika differentialdiagnoser. Det var väldigt intressanta diskussioner och i sådana sammanhang blir man otroligt ödmjuk inför att det råder andra förhållningssätt, i hur man behandlar i andra delar av världen, samtidigt som man blir otroligt stolt som svensk när man inser att Sverige lyfts fram som ett exemplariskt land där man väljer att börja behandla med högeffektiva läkemedel.
Dag 3: Vi uppmärksammar svensk data som presenterats på AAN
Rapportering från dag 3 och måndag 7 april har vi haft äran att uppmärksamma svensk data som har presenterats på AAN.
Anna He är neurolog och MS-subspecialist från Australien och Storbritannien. Hon slutförde nyligen sin doktorsexamen, i neuroepidemiologi, på Karolinska Institutet i Stockholm, där hennes forskning fokuserade på betydelsen av kvaliteten av MS-vård samt de sociala determinanterna för MS-utfall. Med hjälp av data från svenska MS registret, presenterades följande poster: "Association Between Place of Birth and Multiple Sclerosis Severity – a Nationwide Cohort Study".
Vi har fått förmånen att prata med Anna om denna poster. Längre ner finner du en svensk sammanfattning på studien.
 |
Intervju med försteförfattaren, Anna He, om studien - Association Between Place of Birth and Multiple Sclerosis Severity – a Nationwide Cohort Study".In this interview, we will discuss the findings of a recent study on the impact of social determinants on multiple sclerosis (MS) outcomes, particularly in the context of Sweden's public healthcare system. |
What motivated this study of place of birth as a relevant factor in MS severity?
The importance of social determinants of MS outcomes is being increasingly recognised, with factors such as education having a much larger effect size than healthcare factors. In the US, one factor that appears strongly associated with outcomes is race and ethnicity. Race is a social construct, thus such observations probably reflect social disparities that lead to disparity in healthcare access, amongst other things.
What is unique about Sweden as the context for this study on MS outcomes related to social determinants?
In this study, we wanted to understand whether similar disparities exist in a public healthcare context. Do minoritised groups have worse MS outcomes, and is this explained by differences in care, socioeconomic disparities, or something else?
How did you overcome the issue that Sweden does not permit collection of race or ethnicity data?
Because Sweden does not collect race or ethnicity data, we used place of birth as a proxy measure of engendered disparity. As per other migrant studies at KI and elsewhere, we categorised place of birth as Nordic (Sweden, Denmark, Norway, Finland or Iceland), Western (non-Nordic European or North America), or Non-Western (Africa, Asia, South America).
Your study included nearly 6000 adults between 2001 and 2015. Could you summarize the main findings?
The study included around 6000 adults with relapsing MS onset between 2001 and 2015, and tracked their clinical and work-related disability outcomes over time. We found that people born in Non-Western regions, and to a lesser extent Western regions, had significantly worse disability outcomes compared to Nordic-born individuals. These differences were partially accounted for by socioeconomic factors such as education level and income.
Your study mentioned no differences in quality of care. Can you elaborate on these findings?
There were no differences in quality of care received by the different migrant groups, as measured by 3 validated metrics: time to diagnosis, time to starting DMT, and whether or not they received high efficacy therapy. This of course does not encapsulate all aspects of care, but is reassuring to see as measurable quality indicators that we know affect outcome.
What do these findings tell us about the role of healthcare vs social factors in MS outcomes, and what implications does this have for policymakers?
What this reinforces is that even in healthcare systems where access to treatment is universally guaranteed and equitably delivered, broader social factors might be important determinants of MS outcomes.
So in addition to providing quality healthcare, we need to consider more holistic strategies beyond healthcare to address these disparities. We must also acknowledge that some of these disparities in this study may have emanated from pre-migration circumstances.
Lastly, what are the next steps to addressing these health disparities faced by migrant groups?
The next step is to dig deeper into causation and mechanism, because if we can understand how to leverage the protective, potentially disease modifying effect of social advantage, we have the potential to substantially improve outcomes for people living with MS, particularly among migrant communities who may face additional challenges.
This interview has provided valuable insights into the role of social determinants in MS outcomes, with a focus on Sweden’s public healthcare system. We thank you for discussing how broader social factors, beyond healthcare access, play a significant role and what strategies might be employed to address such disparities in the future.
Svensk sammanfattning av studien
Studien undersöker huruvida socioekonomiska faktorer och födelseort påverkar svårighetsgraden av multipel skleros (MS). Då Sveriges sjukvårdssystem erbjuder omfattande offentlig vård, menar författarna på att det finns goda förutsättningar till jämlik vård och därmed kan man dra hypotesen att skillnader i MS förloppet kan snarare bero på socioekonomiska snarare än ojämlik tillgång till vård.
Metoder:
-
Studiedesign: Longitudinell observationskohortstudie med data från svenska MS-registret kopplat till nationella administrativa register.
-
Population: Individer med symtomdebut av skovvis förlöpande MS mellan 2001 och 2015, i åldrarna 24-60 år, som bott i Sverige före MS-debut.
-
Huvudexponering: Födelseort kategoriserad som:
-
Nordisk: Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island
-
Västerländsk: Europa (exklusive Norden), Nordamerika
-
Icke-västerländsk: Asien, Afrika, Sydamerika
-
Rapportering från dag 3 och måndag 7 april har vi haft äran att uppmärksamma en svensk forskare som har presenterat på AAN.
Kontrollvariabler inkluderade: ålder vid debut, kön, högsta premorbida utbildningsnivå, inkomst.
Utfall: Två primära mått för funktionsnedsättning:
-
Klinisk funktionsnedsättning: Tid till 6-månaders bekräftad EDSS 3 (Expanded Disability Status Scale).
-
Arbetsförmåga: Tid till någon funktionshinderpension (>75% funktionsnedsättning).
Resultat:
-
Personer födda utanför västerländska regioner hade större sannolikhet att vara män och yngre vid debut, ha lägre inkomst och fler dagar i funktionshinderpension samt mindre sannolikhet för hög-effektiv MS-terapi.
-
Västerländskt födda individer var mer sannolika att ha högre utbildning och inkomst jämfört med nordiskfödda individer, men den nordiska gruppen hade det mest stabila socioekonomiska bakgrunden.
-
Analys: Justerad för demografiska och socioekonomiska faktorer visade:
-
Individer födda i icke-västerländska regioner hade högre risk för att uppnå klinisk funktionsnedsättning (HR 1.76) och funktionshinderpension (HR 1.37) snabbare än nordiska grupper.
-
Individer födda i västerländska regioner hade också högre risk för klinisk funktionsnedsättning och arbetsförmågaförlust, om än något mindre uttalat än för icke-västerländska grupper.
-
Slutsatser:
Författarna drar konklusionen att födelseort har en betydande inverkan på svårighetsgraden av MS i den svenska sjukvården, oberoende av utbildningsnivå, inkomst och vårdkvalitet. Individer födda i icke-västerländska regioner tenderar att ha en yngre MS-debut och en högre kumulativ risk för funktionsnedsättning än nordiska individer, även efter justering för socioekonomiska förhållanden. Västerländskt födda individer uppvisade också högre risk jämfört med nordiskfödda, men detta kan relateras till relativ socioekonomisk nackdel.
Studien pekar på behovet av ytterligare forskning kring premigrationsfaktorer och hur tidpunkten för migration påverkar MS-svårighetsgrad och progression. Detta kan i sin tur leda till förbättrade åtgärder för att hantera och stödja invandrargrupper med MS på ett mer individanpassat sätt.1
Dag 1-2: Viktiga insikter inom MS och Migrän
2024-reviderade McDonald diagnoskriterier för multipel skleros (MS)
I ett fullsatt auditorium presenterades de nya uppdaterade kriterierna i en session ledd av Dr. och Professor Aron Miller från Mt Sinai School Of Med. När den historiska överblicken presenterades lyftes det fram att panelen (totalt 34 personer) som tog fram de nya kriterierna 2001 då enbart bestod av en kvinna. Inte vilken kvinna som helst utan självaste Magnhild Sandberg-Wollheim.
De reviderade 2024-diagnoskriterierna för MS bygger vidare på de framsteg som gjorts sedan 2017 genom att integrera nya avancerade MRI-tekniker och biomarkörer, vilket möjliggör en tidigare och mer exakt diagnos. Genom att inkludera specifika tecken som ”central vein sign” och ”paramagnetic rim lesions”, samt utvidga lesionområdena till att omfatta optiska nerven, förbättras både känsligheten och specificiteten i diagnostiseringen. Man inkluderar även lätta kappakedjor som en ytterligare biomarkör vid CSF analys. Standardiseringen av kriterierna gör dem mer tillämpbara globalt, vilket säkerställer att patienter världen över kan diagnostiseras korrekt oavsett geografisk plats eller tillgång till avancerad diagnostik.
Dessa förändringar syftar till att förbättra patientutfallet genom snabbare diagnos och minskad risk för fel diagnostik, samtidigt som de tar hänsyn till den ökande vetenskapliga förståelsen och teknologiska utvecklingen inom området för multipel skleros.
Familjeplanering vid MS – graviditet och amning
Sessionen” MS Across the Lifespan/Pregnancy and Breastfeeding in MS” modererades av Riley Bove där bland annat Kerstin Hellwig från Tyskland var en av föreläsarna. Det diskuterades kring de rådgivnings- och vårdbehoven som finns hos kvinnor under graviditet, amning och klimakteriet. Det visades hur MS sjukdomsförlopp under graviditet och klimakteriet manifesteras samt de huvudsakliga säkerhets- och etiska övervägandena kring läkemedelsval hos fertila kvinnor med. Det lades också en stor vikt på att presentera data kring läkemedelsöverföring över placentan och i bröstmjölk. I sammantaget skulle jag säga att det som presenterades på denna session ligger väl i linje med de svenska riktlinjerna som MS sällskapet tagit fram.
Kontroverser inom neurologi- Ska CGRP- behandling vara första linjens behandling eller inte?
Under denna debatt, som hölls av Dr. Charles och Dr. Loder, diskuterades det huruvida användningen av CGRP (calcitonin gene-related peptide) antagonister skall vara förstahandsval för migränbehandling. Dr. Charles presenterade data som stödjer CGRP-inriktade terapier, och framhöll deras effektivitet, betydande minskning av migrändagar och bättre tolerabilitet, jämfört med traditionella behandlingar som topiramat. Han betonade de betydelsefulla effekterna dessa terapier har haft på patienter, understödda av omfattande randomiserade kliniska prövningar.
Däremot framhöll Dr. Loder viktiga aspekter kring långsiktig säkerhet för CGRP-antagonister, särskilt för kvinnor i reproduktiv ålder. Hon ifrågasatte prissättningen för dessa mediciner och att effekten ligger i nivå med befintliga behandlingar. Dr. Loder underströk vikten av individuella behandlingsplaner snarare än en lösning som passar alla som förstahandsval. Debatten betonade behovet av att balansera innovativa behandlingar med säkerhet, effektivitet och kostnadsaspekter inom migränhantering.
Få svar på dina frågor
|
|
|
|
Referenser
-
He, A., Ciccarelli, O., Manouchehrinia, A., McKay, K., Hillert, J., & Glaser, A. (2025). Association Between Place of Birth and Multiple Sclerosis Severity – a Nationwide Cohort Study. Poster presenterad på American Academy of Neurology, 2025-04-07, San Diego, USA.