Kardiovaskulär prevention kräver ett multifaktoriellt omhändertagande och arbete över specialistgränserna

Svensk sjukvård är bra på att behandla kranskärlssjukdom, framför allt hjärtinfarkter. Patienterna är också duktiga på att ta hand om sig själva. Ändå kvarstår faktum – hjärt- och kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Linda Mellbin drivs av en önskan av att förbättra läget när det gäller kardiovaskulär prevention i praktiken. Linda Mellbin, docent och kardiolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.

– Eftersom vi har blivit allt bättre på att behandla så är det fler patienter som överlever en hjärtinfarkt. Många människor lever därmed vidare med kranskärlssjukdomar, och där vill vi ju göra allt vi kan för att förebygga nya händelser, säger Linda Mellbin, docent och kardiolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Hennes farfar gick bort, endast 62 år, i sin tredje hjärtinfarkt. Dessutom har Linda Mellbin fått insikt i vikten av kardiovaskulär sekundärprevention genom att arbeta med många inspirerande kardiologer genom åren.

– En av utmaningarna är att det handlar om så många olika delar. En multifaktoriell behandling, där man hela tiden måste betrakta läget utifrån den enskilda individen, tänka personcentrerat, och få patienten att verkligen förstå varför det är så viktigt.

Blodfetter, blodtryck, diabetes, levnadsvanor... Riskfaktorerna är många och välkända. Evidensen finns för att de helst ska förbättras så snart som möjligt efter den första hjärtinfarkten. Men teori är inte detsamma som verklighet.

– Vi vill ju helst göra allt, så mycket som möjligt, på en gång. Men det gäller att få med sig patienten på tåget, och här behövs det ett team för att lyckas. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor men också fysioterapeuter, psykologer, dietister…Vi behöver arbeta över specialistgränserna.

Linda Mellbin speglar det multifaktoriella omhändertagandet mer i detalj i ett webbinar och via fallbeskrivningar i en video.

– Vilka är de olika pusselbitarna, hur kan vi göra, vad har vi för konkreta verktyg idag och vad behövs för att bli ännu bättre framöver på kardiovaskulär prevention i praktiken?

Hon är också moderator för två podcasts som borrar djupare i riskstratifiering och kardiovaskulär prevention från två helt olika perspektiv.

I ett samtal med Emil Hagström, överläkare och docent vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, diskuteras hur kunskapsstyrning kan säkerställa att riktlinjer inte förblir en papperstiger. Internationella guidelines och skarpa evidens kan de facto trattas ner och implementeras i den dagliga verksamheten på en enskild svensk klinik.

– Emil beskriver bland annat arbetet som en nationell arbetsgrupp har tagit fram gällande rekommendationer för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom. De har anpassat europeiska riktlinjer och andra data till svenska förhållanden. Det skapar underlag som i nästa steg ytterligare modereras för att slutligen komma till nytta lokalt, både för oss som arbetar inom sjukvården och för våra beslutsfattare.

– Vi pratar också om varför, och hur, våra register har så stor betydelse för individuella patienters vård. Register ger betydelsefulla data rent forskningsmässigt, men de kan också vara till stor hjälp i den kliniska vardagen och i ett nationellt perspektiv.

I en annan podcast fokuserar Linda Mellbin på lipider och pratar med en världsledande potentat inom området, Kausik K Ray, professor of Public Health, Department of Public Health and Primary Care, Imperial College London.

– Här får vi nya infallsvinklar från ett internationellt perspektiv. Hur ska vi tänka kring lipider och kolesterolsänkning? Vi diskuterar aktuell forskning och nya behandlingsmöjligheter. Hur når vi riskpatienterna, och hur hittar vi dem? 

Det finns fortfarande ett stort behov att fylla kring kardiovaskulär prevention i praktiken, och det är frågor som ständigt är relevanta menar Linda:

– Även om situationen har blivit bättre så finns det mycket kvar som vi kan förbättra, inte minst genom att använda den kunskap som redan finns ännu mer.