I denna översikt tar vi upp följande områden

  • Förekomst

Malignt melanom har ökat stadigt i Sverige under de senaste 50 åren och är en av de vanligare cancerformerna.1

  • Orsaker

UVA-/UVB-strålning, ärftlig disposition.2

  • Riskfaktorer

Genetik, Sol och solarium, solbrännskador.2,3

  • Stadier

TNM-klassificeringen.2-4

  • Symtom/diagnostisering

ABCDE-regeln.1

  • Prognos

Även om incidensen har ökat de senaste åren så har dödligheten minskat tack vare tidigare upptäckt och nya behandlingar.1

 

Melanom i huden utvecklas genom malign transformation av melanocyter i överhudens basala cellager. Benigna nevi är markörer för melanomrisk men utgör i de allra flesta fall inga prekursorlesioner, det vill säga dessa är sällan förstadier som utvecklas till hudmelanom
Malignt melanom uppstår oftast i huden men kan även uppstå i ögon och lymfkörtlar samt slemhinnor till exempel i näsan, bihålor, munhåla, könsorgan och tarm.1
 

Förekomst

I Europa tillhör Sverige de länder som har högst insjuknande i melanom i huden. Varje år drabbas cirka 4000 personer. Den drabbar båda män och kvinnor i lika stor utsträckning. I Sverige är melanom den sjätte vanligast förekommande cancersjukdomen för män och den femte vanligaste för kvinnor.2

 

Orsaker

UVA-/UVB-strålning;
Solvanor är en viktig anledning till uppkomst av malignt melanom. Solsemester till sydliga breddgrader medför en tillfällig kraftig ökning av exponering för UV-strålning.
WHO fattade 2009 beslut om att alla former av UV –strålning och användning av solarier tillhör den högsta riskklassen för utveckling av malignt melanom.3

 

Kliniskt icke typiskt födelsemärke/dysplastiskt nevussyndrom;
Familjär förekomst av icke typiska födelsemärken kategoriseras som dysplastiskt nevussyndrom eller FAMMM (“Familial atypical multiple mole melanoma syndrome”). Icke typiska födelsemärken medför ökad risk för utveckling av melanom. Anamnes för skivepitelcancer eller basalcellcancer är även det en användbar riskfaktor och patienterna bör vara uppmärksamma på förändringar av dessa.2

 

Medfödda födelsemärken:
Cirka en procent av alla nyfödda har födelsemärken (nevi) och de flesta av dessa födelsemärken är små. Det finns en ökad malignitetsutveckling i samband med stora medfödda födelsemärken (jättenevi).2

 

Ärftlig disposition:
Mutationer i hudcellerna är en viktig orsak till utveckling av malignt melanom. Många fall av malignt melanom i en släkt kan bero på mutationer i två olika gener: CDKN2A och CDK41. Flera mutationer av intresse är mutationer i BRAF och NRAF och inaktivering eller förlust av tumörspurresorgener till exempel SDKN2A och PTEN. Av särskilt intresse är BRAFV600 –mutationer eftersom denna är en förutsättning för svar med målsökande behandling med BRAF –hämmare. BRAF –mutationen finns i cirka 50% av maligna melanom.2,5

 

Riskfaktorer

  • Melanomärftlighet: Förekomst av melanom hos förstagradssläkting (utan påvisad ärftlighet för melanom) eller individer i bekräftade melanomfamiljer.2
  • Sol och solarier: I Sverige ökar antalet hudcancerfall snabbt. Orsaken till detta bedöms vara ökad exponering för UV-strålning från solen och solarier.3
  • Solbrännskador: Det finns en stark koppling mellan att bränna sig ofta och att drabbas av malignt melanom. Barn och unga har särskilt känslig hud. Kläder är det bästa skyddet.3
  • Även om melanom kan utvecklas i alla hudtyper är risken större för ljushyade personer som lätt bränner sig i solen.2,3
  • Födelsemärken: Många godartade födelsemärken utgör en riskfaktor för att utveckla melanom.2

 

Stadier vid melanom

Vid melanom i hud används TNM-klassificeringen och för att indela sjukdomen i stadier. TNM-systemet beskriver hur utbredd sjukdomen är vid den tidpunkt då den påvisas. "T" (tumor) betecknar den lokala tumörens utbredning. "N" (node) anger om det föreligger spridning till lymfkörtlarna. "M" (metastasis) anger förekomst av fjärrmetastaser.
Stadieindelningarna ändrades 2018 och består nu av 0, IA –IB, IIA –IIC, IIIA –IIID samt IV (som är det allvarligaste stadiet). TNM-klassificeringen skiljer mellan klinisk klassificering (TNM) och patologisk klassificering (pTNM).4

 

Symtom/diagnostisering

ABCDE-regeln1
Vid bedömning av ett födelsemärke kan man följa ABCDE-regeln punkt för punkt.

 

  • A (Asymmetry): Asymmetri

Födelsemärket är misstänkt om det har två områden med olika form och alltså inte är jämnt runt eller ovalt.

  • B (Borders): Avgränsning (oregelbunda gränser)

Ett ofarligt födelsemärke har en tydlig och regelbunden kant. Det är misstänkt om födelsemärket har en ojämn, hackig kant.

  • C (Color): Färg variation

Om födelsemärket har flera färger (brunt, svart, grått, rött, blått), har svarta partier eller är särskilt mörkt så är detta misstänkt.

  • D (Diameter): Diameter

Man ska vara särskilt uppmärksam på stora födelsemärken, över 6 mm i diameter.

  •  E (Evolution): Förändring över tid

Det finns anledning till oro om födelsemärket växer eller förändras på annat sätt enligt beskrivningen i punkterna ovan

 

Prognos

I Sverige är prognosen för malignt melanom i allmänhet mycket god. Mellan 80-90% av patienterna botas. Det beror framför allt på att tumören upptäcks i tidigt skede. Prognosen beror på om sjukdomen är lokaliserad, regionalt eller metastaserad vid tidpunkten för diagnos.2,6
Vid lokaliserad sjukdom är födelsemärkets tjocklek den viktigaste prognostiska faktorn. Tumörulceration (sårighet i tumörytan) och lymfkörtel spridning (SNB status) ger sämre prognos. Tumörens infiltrationsnivå (Clark nivå*) har mindre betydelse.2
Fjärrmetastaser ger sämre prognos men prognosen beror även på var de är lokaliserade. Utvärtes fjärrmetastaser (kutana, subkutana och nodulära) har bättre prognos än invärtes som till exempel lungmetastaser eller metastaser i centrala nervsystemet. Mikrosatelliter, satelliter och transitmetastaser har också betydelse för diagnosen.4
Äldre har sämre prognos än yngre, och män har sämre prognos än kvinnor.2

 

* Clarknivån anger vilket hudlager som tumören växt ned till. Från I som betyder in situ melanom enbart i överhuden till V som är lika med att tumören växer ned i underhudsfettet.

 

Referenser
  1. Malignt melanom i huden – Internetmedicin      
  2. Nationellt vårdprogram malignt melanom - RCC Kunskapsbanken (cancercentrum.se) 
  3. Sol och solarier - Strålsäkerhetsmyndigheten (stralsakerhetsmyndigheten.se)
  4. Tromme I et al. European Journal of Cancer, 2016; 53: 33 -41: Melanoma burden by melanoma stage: Assessment through a disease transition model.
  5. Vanni I. et al. Frontiers in Molecular Biosciences, 2020; 7, 113: The Current State of Molecular Testing in the BRAF-Mutated Melanoma Landscape
  6. Hudcancer – symtom, orsak och behandling | Cancerfonden
Betygsätt sidan
SE2103123350 (Mars 2021)
×

Ask Speakers

×

Medical Information Request