Om migrän

Migrän ger återkommande anfall av unilateral, pulserande huvudvärk, ofta i kombination med illamående, kräkningar och ljud- och ljuskänslighet. Migränanfallen varierar i intensitet, karaktär och duration, och varar i timmar tlil dagar. Barn kan ha korta anfall på 30 minuter. En del migränanfall kräver sängläge, och patientens arbetsförmåga och fritid påverkas. Hos 10-20 procent föregås anfallen av aura, som kan vara synstörning, talstörning eller andra neurologiska symtom. Alla komponenter förekommer inte vid alla anfall och en del har lindrigare besvär. Ett fåtal är så kallad migränekvivalent, som avser aura med typisk duration, gradvis utveckling och symtomvandring utan efterföljande huvudvärk. l

 

Orsak

Patofysiologi

Migrän är en neurovaskulär huvudvärk. Under huvudvärksfasen frisätts peptiden calcitonin gene-related peptide (CGRP) från trigeminusnerven och bidrar till vasodilatation och sensitisering av smärtreceptorer, därav den pulserande smärtan1.

Det första läkemedlet utvecklat specifikt för migränprofylax blev i januari 2019 godkänt inom läkemedelsförmånen i Sverige. 

Man vet inte vad som orsakar aktiveringen av det trigeminovskulära systemet, eller hur stress, sömnbrist eller alkohol kan provocera/trigga en migränattack. Studier med  positronemissionstomografi (PET) under ett migränanfall har visat att det finns ett område i hjärnstammen nära locus coeruleus som är aktiverat under migränanfallen. Man tror idag att det är från detta område i hjärnstammen som migränhuvudvärken triggas, och att området fungerar som ‘migrängenerator’. Just detta område är involverat i kontrollen av blodkärlstonus i hjärnan.

Det finns också andra centralnervösa komponenter vid migrän. Under auran reduceras cirkulationen och metabolismen i synbarken, känselbarken och andra områden i hjärnan.

 

Ärftlighet

Migrän förefaller vara ärftligt. Cirka 70 procent av individer med migrän uppger att någon nära släkting haft migränhuvudvärk, jämfört med cirka 20 procent för individer utan migränhuvudvärk2.

Risken för att ett barn skall utveckla migrän är cirka 70 procent om båda föräldrarna har migrän och cirka 45 prcent om bara en av föräldrarna har migrän2.

 

Epidemiologi

Migrän är en folksjukdom och prevalensen i Sverige är >13 procent3. Globalt är migrän den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder för människor mellan 15 och 49 år. I Europa har cirka 1 av 3 haft migrän någon gång under det senaste året4.

Migrän kan debutera i småbarnsåren, och är lika vanligt hos pojkar som flickor fram till puberteten, därefter är migrän vanligare hos flickor och vuxna kvinnor. Hos flertalet debuterar migränen i tonåren upp till 40-årsåldern. Migrändebut efter 50 år är ovanligt. Migrän går ofta över efter klimakteriet. Ettårsprevalensen för migrän är ca. 6 procent för män och ca. 16 procent för kvinnor5.
 

Referenser
  1. Edvinsson, L. CGRP receptor antagonists and antibodies against CGRP and its receptor in migraine treatment. Br J Clin Pharmacol. 2015 Aug; 80(2): 193–199.
  2. Dahlöf, C., Hardebo, J.E. Migrän. 2018. Accessed 12. feb. on www.internetmedicin.se
  3. Dahlöf, C., & Linde, M. One-Year Prevalence of Migraine in Sweden: A Population-Based Study in Adults. Cephalalgia. 2001; 21(6), 664–671. https://doi.org/10.1046/j.1468-2982.2001.00218.x
  4. Saylor, D and Steiner T.J. The global burden of headache. Semin Neurol. 2018 Apr;38(2):182-190.
  5. Zwart, J-A. Migrän och epidemiologi. Läkemedelsverket. 2019. Accessed 12. Feb. www.lakemedelsverket.se
SE2305095180 (9 maj 2023)
Neurologi & Neuropsykiatri
Migrän
Skriv ut